ordetiminmakt

Åh nej, nu känner jag att den kommer smygande. Den där förbannade nervositeten! Fram till idag har jag varit hur lugn som helst och tänkt: det här blir inga problem, det kommer att bli jättebra. Men så för bara några timmar sen började alla de där oroliga tankarna, som min hjärna hade stoppat undan någonstans, starta uppror. Eller snarare revolution! De bröt sig in i min tankecentral och började massproducera sig själva, och sedan dess har oroliga och nervösa tankar flödat genom min alltmer tveksamma hjärna. Tankar som: "Tänk ifall jag gör bort mig!" "Får inte missa tåget!" "Vad ska jag ha på mig?". Kaos är ett väldigt passande ord enligt min mening!

Men innerst inne är jag ändå nästan helt säkert på att allting kommer att gå bra. Och även om jag mot all förmodan skulle begå något eller några misstag så är det säkert ingenting som inte går att reparera under de kommande tre åren jag ska gå på skolan. Så nu återstår egentligen bara några saker för mig innan skolan börjar imorgon, 1: Jag får ta och rycka upp mig och lägga nervositeten åt sidan. 2: Jag får inte försova mig imorgon bitti;) 3: Jag måste gå och lägga mig nu för att undvika att punkt två inträffar. Det lär bli en lång och händelserik dag imorgon.

/Jocke